Hitta rätt företagslån för din verksamhet

Jämför långivare

Bokslut över regeringens företagarpolitik

18 september, 2018

Svenskt Näringsliv ger statsminister Stefan Löfvén underkänt för åren 2014-2018. Organisationen har gått igenom 92 stycken av regeringens initiativ inom politikområden av vikt för företag och företagare, och presenterar nu ett slags bokslut av regeringens resultat under den senaste mandatperioden. Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne skräder inte orden och drar sig inte för att ge regeringen ett ”F” i betyg.

Brandtalens löften infriades inte

Bland företagare runt om i landet sågs Stefan Löfvéns intåg som partiledare för Socialdemokraterna som ett steg i rätt riktning, inte minst eftersom han gång på gång nämnde näringslivets betydelse i sina tal och anföranden till en början. När nu Svenskt Näringsliv analyserar Löfvéns och regeringens verk under mandatperioden är kritiken inte nådig. Svenskt Näringsliv skriver att ”politiken på område efter område har försvårat för företag och företagsamma människor”, och det är anledningen till det underkända betyget.

Något annat som kan försvåra för företagare är höga skatter och avgifter vid anställnig. I de fall det påverkar ett företags kassa så till den grad att extern finansiering behövs, så kan ett företagslån vara ett alternativ.

företagare diskuterar vallöften

92 initiativ – 53 har skadat näringslivet

Svenskt Näringslivs ”bokslut” för mandatperioden består av en genomgång av totalt 92 initiativ som regeringen mellan åren 2014-2018 har tagit inom politikområden viktiga för företagare. Det kan till exempel handla om skatter och regler för anställningar i aktiebolag.

Av de 92 initiativen i form av lagstiftning, förordningar, utredningar med mera, är det enligt Svenskt Näringsliv 53 stycken som direkt har skadat företagandet i Sverige. 39 stycken av dem har i stället varit positiva för näringslivet.

Hela rapporten finns att läsa på Svenskt Näringslivs webbplats. Här nedan ska vi ge en kortfattad redogörelse av organisationens bokslut.

Internationell konkurrens

Sverige är ett litet, exportberoende land, och många svenska aktiebolag och även enskilda firmor bygger sin verksamhet på export till andra länder. I bokslutet skriver Svenskt Näringsliv att den svenska konkurrenskraften internationellt hotas på grund av ett par mycket negativa initiativ. Man nämner bland annat samarbetet inom EU kring den sociala pelaren med arbetsrättsregler och förändringen av den så kallade Lex Laval.

Allt är dock inte bara nattsvart. På plussidan nämner organisationen att det är positivt med regeringens övergripande frihandelsvänliga linje samt att regeringen har tagit digitaliseringen på allvar, bland annat genom att inrätta en ny myndighet.

Kompetensförsörjning

Regeringens initiativ inom området kompetensförsörjning beskrivs i mycket negativa ordalag. En faktor man nämner särskilt är förändringar i uppräkningen av brytpunkten för statlig skatt. Kontentan blir, enligt Svenskt Näringsliv, att fler betalar en redan världsrekordhög marginalskatt, vilket är ett stort hinder för företag när de ska rekrytera kompetens, särskilt från utlandet.

En annan punkt för kritik är kvaliteten i skolan. Trenden är att elevernas kunskaper försämras successivt, vilket i framtiden kan leda till sämre möjligheter för företagen att rekrytera rätt kompetens. Halvering av omfattningen av arbetet i gymnasiet och elevkvotering är specifika initiativ som Svenskt Näringsliv kritiserar.

Samtidigt är organisationen inte helt avogt inställd till regeringens satsningar. Man lyfter till exempel fram att utbildningsplatserna på yrkeshögskolan blir fler. Man uppmärksammar också försöksverksamheten med branschskolor som mycket positiv.

Företagares villkor

Under rubriken Företagares villkor presenterar Svenskt Näringsliv både lovvärda och rent skadliga initiativ signerade regeringen. Organisationen är positiv till nya regler för arbetsgivaravgifter för den först anställde och utökningen av RUT-tjänster.

Just förändringar i RUT (och ROT) är å andra sidan också punkter som organisationen kritiserar. Regeringen har sänkt taknivåerna och infört lägre gränser för skattereduktion, vilket organisationen menar är skadligt för många branscher.

Svenskt Näringsliv framhåller också att det är djupt negativt att företagen numera har svårare att använda sig av tidsbegränsade anställningar. Kritik riktas också mot att regeringen har tagit bort den rabatt på arbetsgivaravgifter för medarbetare under 25 år som tidigare fanns.

Transporter och handel

När det gäller transporter är Svenskt Näringsliv positiva till att regeringen har ökat anslagen till drift och underhåll. Dock tycker man att satsningarna är för små och för sena. I rapporten finns också att läsa att det är lovvärt att lastbilar på upp till 74 ton kan tillåtas trafikera vissa delar av landet.

De initiativ som rapporten listar som skadliga är dock betydligt fler. Flygskatt, drivmedelsbeskattning, de nya reglerna för fordonsskatt och höjningar av banavgifterna för järnvägstransporter är några exempel på initiativ som Svenskt Näringsliv ser som direkt skadliga. För banavgifterna menar man att företagen inte får mer kvalitet idag än 2010 trots att de betalar tre gånger så mycket.

Arbetsmarknad

När det gäller frågor om arbetsmarknaden finner Svenskt Näringsliv inte mycket positivt att skriva om i sitt bokslut över regeringens fyra år. Det man framför allt lägger fokus på är kritik mot onödiga, ogenomtänkta och dyra satsningar på jobb och sysselsättning. Traineejobben, som var ett viktigt vallöfte i den förra valrörelsen, kritiseras hårt, liksom de så kallade extratjänsterna.

Initiativ som stoppats

I Svenskt Näringslivs rapport beskrivs också ett antal initiativ som har hindrats från att komma vidare i lagstiftningsprocessen, delvis tack vare omfattande lobbying från organisationen själv och företagarsamhället som helhet. Det handlar bland annat om:

  • Entreprenörsskatt (nya så kallade 3:12-regler)
  • Ny bankskatt
  • Nya regler för brytpunkt för statlig skatt
  • Kvotering av bolagsstyrelserd