Nyligen började en ny lag gälla i Sverige som ska ge ökat skydd åt konsumenter vid köp på nätet. Enkelt förklarat innebär lagen att betalalternativen ska visas i en viss ordning vid checkout – där direktbetalning måste visas före kreditbetalning.
Syftet är att begränsa marknadsföringen av kreditköp och låta konsumenten göra ett aktivt val. Men vems är egentligen ansvaret att lagen uppfylls? Och vilka skillnader har lagen än så länge inneburit för betalningsprocessen vid checkout?
Omprioritering av betalalternativ vid checkout
Den nya kassalagen för e-handel, som började gälla den 1 juli, har lett till en omprioritering av betalningsalternativen vid checkout. Faktura och delbetalning, som tidigare presenterats först, har puttats undan för att ge plats åt direktbetalning.
Bakgrunden till lagen är en ökad överskuldsättning i Sverige, som regeringen genom lagen vill minska. Det ska vara ett aktivt val att handla på kredit, inte något som väljs för att det presenteras först i listan eller är det förvalda alternativet.
Det är dock inte ditt ansvar som e-handlare att se till att lagen efterlevs, utan det är betaltjänstleverantörerna som måste säkerställa detta. Det betalbolaget har en skyldighet att göra är att se till så att det betalsätt som innebär att en kredit inte lämnas, om sådant alternativ finns, visas först. Betalsätt som innebär kreditbetalning får inte heller vara förvalda i kassan.
På så sätt måste konsumenten göra ett aktivt val om att ta en kredit när han eller hon köper varor eller tjänster online.
Olika tolkningar av den nya lagen
Lagen har stött på högljudd kritik sedan den presenterades i slutet av förra året, bland annat från betaltjänsten Klarna som är en av de företag som måste ändra sitt upplägg. Men nu har den alltså trätt i kraft och måste efterlevas. Det finns dock olika sätt att tolka lagen som gör att de olika betaltjänstleverantörerna har olika upplägg för utformningen av checkouten.
Till branschtidningen Ehandel säger Tobias Lindh, chef för betaltjänsten Adyen i Norden och Baltikum, att: ”Lagen är tydlig med att kreditkort inte ska presenteras först eller som ett förvalt alternativ”. Däremot menar han att det ännu inte finns någon branschstandard för hur uppdelningen mellan debet- och kreditkort ska göras eller hur det ska se ut rent tekniskt.
Om kortbetalning ska stå som det första och förvalda betalningsalternativet måste nämligen kreditkort och debetkort vara separata poster. För att lösa detta problem har många valt att flytta ner kortbetalning i listan och istället lyfta upp Swish. Det har gjort att betaltjänsten har fått ett stort uppsving gällande antal e-handlare som anslutit sin webshop till tjänsten.
Nets, som tillhandahåller e-handelskassan Easy, har därför anpassat sig till den nya lagen genom att Swish automatiskt visas först, om webbutiken har det alternativet. Om inte, presenteras debetkort först och därefter kreditkort. Sist i listan visas kreditalternativ som faktura- och delbetalning. Det berättar Patrik Müller, e-handelsexpert på Nets, för Ehandel.
Klarna har inte gjort någon skillnad på debet- och kreditkort, men de har flyttat ner sin fakturalösning. Istället är bank- och kortbetalning det förvalda alternativet, med betalning direkt från bankkontot snäppet högre upp än kortbetalning.
En summering av vad lagen innebär
Så för att summera: Den nya kassalagen har ommöblerat listan över betalningsalternativ vid checkout, men det är upp till betaltjänstleverantörerna att se till så att lagen efterlevs. För dig som e-handlare innebär det att dina kunder måste göra ett extra klick för att välja kreditbetalning och annars fylla i sina kort- eller bankuppgifter för att göra en direktbetalning.
Lagen har också inneburit att många e-handlare valt Swish som första betalningsalternativ. Kanske kommer det dyka upp helt nya sätt att enkelt betala direkt i spåren av detta? Om det, och en minskad överskuldsättning, blir effekterna som den nya kassalagen medför återstår dock att se. Nu ska lagen få leva fritt i ett år, för att sedan utvärderas av regeringen igen.
Läs mer: Företagskredit – Ett flexibelt tillskott av kapital
