Hitta rätt företagslån för din verksamhet

Jämför långivare

Beslut om sänkt kapitalkrav för aktiebolag

17 december, 2019

Den 28:e november i år sade Riksdagen ja till regeringens förslag om sänkt kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget träder i kraft från och med den första januari 2020 och gör att kravet på aktiekapital sänks från 50 000 till 25 000 kronor. Ändringen ska göra aktiebolag till en mer tillgänglig bolagsform och främja företagande, framförallt inom tjänstesektorn.

sänkt kapitalkrav

Främja tjänstesektorn

Idag finns det över en miljon registrerade företag inom det svenska näringslivet. Företag är en viktig drivkraft för den svenska ekonomins tillväxt och för att möjliggöra för fler att starta aktiebolag sänks kapitalkravet vid årsskiftet.

Den senaste lagändringen som gjordes gällande aktiekapital var 2010 då kravet sänktes från 100 000 till 50 000 kronor. Nu görs alltså ytterligare en halvering med förhoppningen om att göra bolagsformen mer tillgänglig för de som driver eller vill starta företag. Framförallt förväntas sänkningen främja tjänsteföretag som inte har ett lika stort kapitalbehov.

I förslaget skriver regeringen att det sänkta kapitalkravet kommer leda till en större flexibilitet för mindre företag och företag i tillväxtfas. Genom att fortfarande behålla en viss spärr på 25 000 kronor kan de undvika oseriöst företagande.

Tjänstesektorn har de senaste fyra kvartalen sett en konstant inbromsning av tillväxttakten. Det gör 2019 till det sämsta året för tillväxten sedan 2013, skriver Almega. Ett sänkt aktiekapitalkrav kan fungera som ett incitament för bildandet av fler tjänsteföretag och främja företagande i en inbromsande ekonomi och svagare konjunktur.

Risker med lagändringen

I och med lagändringen ändras också kravet på maximalt uppvisat negativt resultat under aktiebolagets första år. Enligt denna bestämmelse får förlusten under det första året inte överstiga 50 % av aktiekapitalet. Med dagens kapitalkrav innebär det en förlust på maximalt 25 000 kronor, men efter årsskiftet blir maximala förlusten istället 12 500 kronor.

Det innebär att företag snabbt kan bli likviditetspliktiga, varpå styrelsen genast måste upprätta en kontrollbalansräkning. Det är ett sätt att skydda aktiekapitalet om bolaget inte har tillräckligt med intäkter i relation till kostnader. Om inte styrelsen upprättar en kontrollbalansräkning kan de bli personligt betalningsansvariga för aktiebolagets skulder.

Med mindre i aktiekapital kan företaget bli mindre rörligt och risken för likviditetsproblem större. Dessutom gör det sänkta kapitalkravet att det blir lättare för oseriösa företagare, eller företagare som inte har rätt förutsättningar, att starta aktiebolag. Det kan i sin tur leda till sämre skydd för anställda eller att bokföringsbrott när den inte sköts på rätt sätt.

Inverkan på marknaden för företagslån

Sannolikt kommer sänkningen av kapitalkravet leda till en markant ökning av antalet aktiebolag i Sverige. Åtminstone om regeringens förhoppningar med ändringen slår in. Med fler företag på marknaden ökar även förutsättningarna för de kreditbolag som primärt riktar sig till mindre aktiebolag. Det kan i sin tur leda till en ökad efterfrågan på företagslån.

Det återstår dock att se vilken effekt lagändringen kommer få på det svenska näringslivet och marknaden för företagslån.