Hitta rätt företagslån för din verksamhet

Jämför långivare

Bolagsupplysningen och bluffakturor

14 juli, 2016

Varning för Bolagsupplysningen

Här på Företagslån.se fokuserar vi givetvis framför allt på att presentera de möjligheter till finansiering som finns för mindre företag, men vi bevakar också nyhetsflödet kring frågor som är viktiga för småföretagare. I den här artikeln ska vi berätta något kring varningslistade Bolagsupplysningen, som är ett företag som bedriver en verksamhet som kan betraktas som något ljusskygg.

Bolagsupplysningen har som affärsidé att samla in information om svenska företag. Man gör det genom att skicka ut blanketter till enskilda näringsidkare med en uppmaning om att komplettera företagsuppgifter. Blanketten ser i allt väsentligt ut som en blankett från en myndighet och även bolagets namn ger sken av att det är en officiell begäran man kommer med. Blanketten är emellertid ett erbjudande som inte föranleder något krav på fullgörande.

Den som ändå skickar tillbaka blanketten ingår ett avtal med Bolagsupplysningen och inom kort dyker en faktura på 4875 kr upp i brevlådan. Det är i princip i sin ordning eftersom inskickandet av blanketten ger upphov till ett avtal. Det följer av det finstilta som finns noterat under rubriken ”Information” på blanketten.

Pengarna i sjön

Vad får man då för nästan 5000 kr? Ingenting egentligen. Bolagsupplysningen har en webbplats där alla svenska företag finns presenterade med allmän information, nyckeltal och uppgifter från bokslut – det vill säga samma information som är fritt tillgänglig och som man till exempel kan hitta på UC AB:s webbplats Allabolag. Idén är att man ska få något som benämns ”förtursexponering” som sägs betyda att företaget rankas högre än konkurrenter vid SNI-sökningar.

Vad gör de ”riktiga” svenska myndigheterna?

Enligt lag och rätt bedriver Bolagsupplysningen i praktiken ingen lagvidrig verksamhet. Bolagets affärsmetoder är i högsta grad tvivelaktiga och möjligen misstänkt bedrägliga, men när en näringsidkare fyller i uppgifterna och skickar blanketten i retur uppstår de facto ett avtal. Det finns således ingen möjlighet från rättsväsendet eller annat officiellt håll, till exempel Konsumentverket eller Bolagsverket, att ingripa. Just Konsumentverket och Bolagsverket har emellertid satt igång informationskampanjer för att förhindra att fler företagare drabbas av Bolagsupplysningens fulspel. Branschorganisationen Svensk Handel är en annan aktör som har uppmärksammat Bolagsupplysningen och företaget finns med på Svensk Handels varningslista.

Så här bestrider du en faktura

Har du fått en faktura från Bolagsupplysningen eller något annat företag som helt uppenbart bedriver en verksamhet som finns/bör finnas med på Svensk Handels varningslista ska du bestrida den.

Att bestrida en bluffaktura innebär att man meddelar fakturautställaren att man anser fakturan felaktig och att man inte kommer att betala den.

I själva bestridandet ska du ange en uppgift om vilken faktura det handlar om (det är enklast att använda OCR-numret eller annan referens) samt meddela att du bestrider fakturan och varför du gör det. Meddelandet behöver inte vara särskilt långt och i många fall räcker det med en skrivning av typen ”bestrider fakturan – tjänst ej beställd” eller ”bestrider betalningsansvar – något avtal är ej ingått”.

Bestrider du inte, utan helt enkelt bara underlåter att betala, finns risken att fakturan går vidare till inkasso. Fakturan tar helt enkelt den vanliga vägen i indrivningsprocessen. För mer om bluffakturor och om att bestrida betalningsansvar, läs gärna den utmärkta informationen du hittar på Polisens hemsida.